– I slutet av 1970-talet fick jag av Länsskolavdelningen i Vasa län förtroendeuppdraget som länshandledare i musik. I kontakten med lärare konstaterades att ämnet musik i många skolor inte hade hög status. Många lärare saknade konkreta målsättningar i ämnet och även läromedel anpassade för det finlandssvenska skolväsendet samt en didaktisk fortbildning, berättar Sven-Olof.
Inspirerade av musikintresserade lärare i regionen, och med stöd av de flesta skoldirektörerna, föreslog jag en gemensam samling i norra svenska Österbotten med skolor från Nykarlebynejden, Pedersörenejden och Karlebynejden. Vi bildade en arbetsgrupp och utarbetade repertoar för lågstadiet, åk 3-6, högstadiet och gymnasiet samt repertoar för lärarkör. Nämnas kan att vi som gemensamma sånger sjöng Rydmans sång Niin kaunis on maa för första gången på svenska till Wava Stürmers text samt en tolvstämmig sommarkanon. Blåsmusiken, stråkmusiken och folkmusiken fick också sin gemensamma repertoar, minns Sven-Olof.
Vi beslöt att evenemanget skulle heta SKOLMUSIK och skulle hållas i Idrottsgården i Karleby i april år 1981. Vi blev, minst sagt, förbluffade över det stora intresset för SKOLMUSIK. Deltagarantalet översteg 1600. Radion hade direktutsändning från tillfället och hela tillställningen blev en oförglömlig musikupplevelse för alla.
– Arrangör var den lokala lärarföreningen. I förberedelserna fick vi praktiska problem med placering av så många personer i Idrottsgården. Vi löste problemet med att såga timmerklabbar från skolföreståndare Hans Ahlskogs lager och upplåna plankor från en brädgård. På så sätt kunde vi dubblera sittplatser på åskådarläktarna!
SKOLMUSIK 1981 var tänkt som engångsföreteelse. Men redan veckan efter evenemanget kontaktades jag av lärarföreningen i Vasa för planering av SKOLMUSIK 1982 enligt samma modell som i Karleby. År 1983 hölls SKOLMUSIK i Syd-Österbotten och på Åland och även de övriga finlandssvenska landskapen började arrangera motsvarande evenemang. År 1985 var tiden mogen för ett österbottniskt SKOLMUSIK i maj i Ishallen i Vasa. Lärarföreningen i Vasa skulle, i samarbete med Länsskolavdelningen, stå för de praktiska arrangemangen.Tyvärr drog sig lärarföreningen ur SKOLMUSIK 1985 i sent skede varför utmaningarna räckte till för oss som blev kvar!
Det var en kylig maj-månad och Ishallens betongläktare ännu kallare. Skoldirektör Göran Holm, som då arbetade på länsskolavdelningen, och jag sågade på Frams tryckeri paffunderlag för de deltagande barnen och ungdomarna (jag drömde på natten om seglande paffskivor mot dirigenten…). Situationen blev inte bättre av att värmepannorna stannat natten till konsertdagen. Jag avbröt samövningarna i den kalla hallen ett flertal gånger med ”Fågeldansen”, en sång som var populär just då. Värmen kom tillbaka till den fina konserten med talrik publik.
FSSMF:s barn- och ungdomskörsutskott gjorde en stor insats med repertoaren för evenemanget. Deltagare i SKOLMUSIK 1985 i Vasa översteg 3.000.
Under 1980-talet hölls regelbundet fortbildningsdagar i Utbildningsstyrelsens kurscentral i Heinola. Jag hade förmånen att dels vara kursledare och dels föreläsare. På så sätt kunde nyckelpersoner i de finlandssvenska regionerna informeras om SKOLMUSIK och inspireras till genomförandet av ett sådant evenemang, berättar Sven-Olof Ray.
Artikeln är ett utdrag ur DUNKs arkiv och ett brev av Sven-Olof Ray, daterat den 27 maj 2013.
